och jag är en värdelös mamma!

Igår var jag med den långe sonen på HM och köpte jeans till honom (herravdelningen)

Han försvann hela tiden, det gör han jämt. Jag tittar och tittar och tittar, han finns ingenstans. Nu är detta inget nytt fenomen, det har pågått i minst ett år.

Sonen är osynlig, där jag tittar, jag tittar efter en huvudet kortare människa och då undgår han min mammaradar.

Jag kommer särskilt ihåg en proviantering i Sveg i somras, när jag i det närmast väser till Hasse "Var är Johannes nu då!" Hasse tittar förundrat på mig och säger "Men han står ju där!" Jag tittar till vänster om mig och minsann en och en halv meter bort står plötsligt den osynlige sonen, helsjukt.

Varför har min mammaradar pajjat? Det skrämmer mig, flertalet gånger har jag märkt hur "enlången" kommer in i samma rum som jag, jag har vänt mig för att säga något till Hassan och skrikit till samt skuttat så jag slagit huvudet i taket. Det är sonen som står där förmodligen enbart för att skrämma slag på mig.

Det är helsjukt, jag tippar att Jazz är runt 1.76 nu, Hassan är 10 cm längre.

Är jag så kort att allt över 1.70 bara blir långt och jag ser ingen skillnad?

Så, Hej, jag heter Viktoria och är en dålig mamma, nu skall jag åtgärda det genom att kapa en bit av sonen!

Sista pro(ö)vning inför kröningen av Heinz Gustav VII Adolf 00.01 11/9 slutade nästan i katastrof. Efter att ha haft skjortan på bild i över 20 år upptäcker han att Bajen-märket sitter på fel sida!

Suddigt, jo man blir suddig i kanterna när man skall fylla halvsekel och fotografen vägrar principiellt att använda blixt. Nick Cave; "Do You Love Me" (like I love you?) spelades och Hassan konstaterade åter igen att Hans Majestäts känslor gör Hammarby är rätt obesvarade.

Nu väntar vi på att det skall komma hit folk från jordens alla hörn (nästan) paket från Adlibris innehållande en ny bajenbok (till fd sportjournalisten) och en bok om trafficking i Kambodja ett land som Heinz Majestät gillar mycket. Väntar också papper från skatteverket om hindersprövning (hur ogifta är vi egentligen). Hassan är betydligt entusiastiskare över bröllopet, sedan jag insett att att eftersom jag inte tror på gud, vill jag inte gifta mig i kyrkan (trots att den är norrlands äldsta i bruk och min släkt har bott där sedan så långt tillbaka det finns papper på).

Bröllopet ligger dock en bit in i framtiden, då vi inte beslutat oss om var det skall ske och att hus/djurvakt måste anlitas.

Vi skall vara i Berlin den 5/11 på en väns vernissage och sedan vidare till Prag för att ingen av oss varit där och för att tågresan Berlin-Prag är en klassiker, Tjeckien odlar mest akvariefisk i världen, öl och kultur. Holland skulle också vilja hinnas med, för inhandling av akvarieväxter och grodor.

Sandino blir fem månader idag. Han är förmodligen världens mest bortskämda kattunge.

  Han är minst hälften apa.

   Söt som socker och

en fantastisk gitarrist, här framför han The Clash - Washington Bullets.

Min lille kille jagar redan duktigt, lärt sig av de andra fyrbeningarna i familjen, antar jag. Nätterna är mina, nästan lite för mycket, helst vill han sova med sitt huvud i min näsa. Jag puttar över honom till hans pappa som gillar katter i näsan mer än jag. Kanske för att Sandino kelar pliktskyldigt med honom i en minut tills han återvänder till mig. När han äntligen är färdig sover han brevid mig, tills jag kliver upp, då först duger Hassan.

med Hazze och Jazze samt 1 hund, 1, höna, 1 tupp 3 katter, 10 fiskar, och ca. 35 grodor.

Nä vi är inte på ett zoo, vi är i Fågelsjö.

Katterna är på sitt bästa och givmildaste humör, så vill man äta sork, är det bara att komma!

till mig!

och till kronprinsessan..

ifrån mig, lite grann, samtidigt har vi blivit (är)världens bästa familj, och jag älskar det!

Det är det här alla barn borde ha; en kärleksfull, glad familj

Jag önskar att jag och Ronny hade varit så förtjusta i varanndra som vi är nu!

Jag älskar verkligen Ronny när han är kär som nu, det är första gången jag sett honom så lycklig och jag är så glad för det!

Anyway, jag och Jules blir glada över att se honom så glad!

Nu ska jag strax åka till S.vall och Hasse hämtar mig där.

Vad ska jag klä på mig????

En av världens bäste tatuerare och vän sedan 25 år tillbaka ledsnade och sade; gå naken...

Ok, jag är körd!

Bussen om två timmar, naken. Ok, detta måste ha varit/vara/är en idiotisk idé!

Rätt glad att han inte svarar i telefon, då hade jag bara kunnat säga HOPPSAN! måste åka till Långtbortisan, sorry!

Försöker nog att ringa igen...

love is all around...

Ok, det ser snyggare ut i verkligheten (yeah right) när folk kramas på flygplatser. Jules, hennes pappa och jag var verkligen love actually

Fan jag kan ha hur oömma kläder som helst....

Alla oömma skogskläder är hemma hos mamma

Min uppgift nu är att packa något oömt sexigt...

Wtf? Jag är JungleJane eller SensuallSadie...

Hur klär man sig?

 Jules and R, tyckte jag var upkläddd, ok men inte på Arlanda,,,

Kan det vara så att jag bryr mig för mycket

Ahh, men klä på mig då!

Skitsamma, jag klär upp mig och lånar oömma skor?

Det är faktiskt inte långt från att jag hyperventilerar. Inga inställda flighter från Seattle, vilket innnebär att jag har min hulahulahawaiibaby i armarna om lite mer en ett dygn!

Min hjärna uppför sig som ett djur i bur, jag känner hur tanken springer från höger till vänsterhjärnhalva, i chock. Det finns inget som fastnar, bara känslan av förvirring som växer.

Så fort jag sätter mina ögon på henne kommer jag att dra åt navelsträngen hårt, ett antal varv runt hennes hals, mig lämnar hon inte igen!

Det är nog inte riktigt sant, ge henne 2-3 veckor att irritera skiten ur mig så är det jag som klipper navelsträngen och mutar vem som helst för att smuggla tillbaka in henne i USA.

Det skönaste med att ha en klok, intelligent, mogen (fläckvis) begåvad och väluppfostrad dotter? Jag vet att människor faller för hennes charm och artighet, jag behöver inte oroa mig för att hon skall vara oartig, framförallt så fattar hon egna beslut, jag kan tycka att de är hur korkade som helst (brukar inte vara det) ibland så frågar hon om råd och jag vet att jag kan säga vad jag tycker, hon vet att jag är ärlig och hon vet att jag inte försöker bestämma över henne.

Oj, blev det väldigt svammligt? Eftersom min hjärna lagt av är  det "stream of consciousness" som gäller (hoppas att jag är bättre på det än Joyce).